Uthämtade tjänstefrimärken och tjänstebrevkort kvitterades på postens blankett nr. 113: quitto å tjenstefrimärken och tjenstebrefkort.
Källa: Jan Billgrens artikel i AoP nr. 4 skriver mer om utlämning av tjänstefrimärken och tjänstebrevkort.
Kategoriarkiv: Posthistoria
Lösen
För underfrankerade tjänstebrevkort gällde samma regler som för övriga tjänsteförsändelser; lösenbeloppet var felande porto utan den aviseringsavgift som togs ut för vanliga försändelser.
Reglerna för lösen gällde även om avsändaren var ”vanlig” post och alltså inte hade tjänstebrevsrätt.
Vanliga frimärken
Om tjänstefrimärken inte fanns tillgängliga så skulle vanliga frimärken lämnas ut istället. Det förklarar varför det ibland förekommer vanliga frimärken på tjänstebrevkort.
Ett mycket märkligt kort med vanliga frimärken är ett tjänstebrevkort med begärt postförskott, tilläggsfrankerat med 10 öre medaljong. Beloppet på postförskottet är 2 kr 10 öre. Det avser 2 kr medlemsavgift i Röda korset plus 10 öre porto. Tjänstebrevkortet ansågs alltså vara ”gratis” medan adressaten förväntades betala 10 öre porto för postförskottet, betalat med ett vanliga frimärken. Adressaten har vägrat att lösa ut postförskottet och kortet har returnerats till avsändaren.
- SÄRÖ 13/1 1915
- ASKIM 13/1 1915 vid ankomst
- ASKIM 14/1 1915 vid eftersändning
- ESKILSTUNA 21/1 1915 vid retur till avsändaren
Ytterligare ett kort ur samma korrespondens är känt. Det är stämplat SÄRÖ 10/1 1915 och även det kortet har adressaten (som inte är samma som för kortet på bilden) vägrat att lösa ut.
När postverket gav ut kortbrev som helsak så gavs det inte ut några motsvarande helsaker för tjänsteförsändelser. Det finns exempel på kortbrev – vanlig helsak – som efter portohöjning har tilläggsfrankering med tjänstefrimärken. Förklaringen är förmodligen att vanliga kortbrev har lämnats ut ”i tjänsten”.
Rekommendation
Rekommenderade tjänstebrevkort med stora tjänstefrimärken är ovanliga, med undantag för en korrespondens från Helsingborg och några små orter runt Helsingborg. Rekommenderade tjänstebrevkort med små tjänstefrimärken är vanligare.
Antalet kända objekt är förmodligen så stort att det inte är meningsfullt att försöka sig på en registrering. Objekten som presenteras här ska därför betraktas som exempel på rekommenderade tjänstebrevkort.
BACKE 2/7 1916
Kortet har samma avsändare och utformning som kortet nedan.
BACKE 11/9 1916
ÖSTERSUND 5/12 1919
Rekommendation med mottagningsbevis
Det är lätt att förstå behovet av rekommenderade försändelser med mottagningsbevis inom statsförvaltningen. Rekommenderade brevkort med begärt mottagningsbevis är ändå så ovanliga att det finns anledning att registrera kända objekt.
ESKILSTUNA 11/1 1915
Kortet är av samma typ som kortet nedan, men har en annan stämpel med texten ”Mottagningsbevis begäres”. Rek-etiketter har N:r 141. Adressen är handskriven och det finns ett nummer ”777” på samma sätt som ”1089” på kortet nedan. Är det någon form av diarienummer?
Källa: Frimärkshusets kvalitets auktion nr. 149, objekt 481, 25 maj 2019. Beskrivning: ”5 och 20 öre på 5 öre tjänstebrevkort som rekommenderat lokalt brevkort med mottagningsbevis. Mycket sällsynt försändelse stämplad ESKILSTUNA 11.1.15.”
ESKILSTUNA 7/5 1917
Göteborg 22/11 1917
Kortet har otydlig stämpel och en REK-etikett Göteborg 7, N:r 2313. Det är skickat i ett militärt ärende och eftersänt. Från eftersändningen finns en tydlig stämpel KÅLLERED 23/11 1917.
Källa: Kortet var ute till försäljning hos Philea (omkring) januari 2016.
LULEÅ 5/5 1919
Expressutdelning
Tjänstebrevkort med begärd expressutdelning är en mycket ovanlig typ av försändelse, vilket gör att det finns anledning att registrera kända objekt.
LINKÖPING 22/5 1919
Det är ett 7 öres grönt kort (TjbK 8) med 20 öre tilläggsfrankering för för begärd expressutdelning. Kortet har både en dekorativ anteckning ”express” och en postal express-etikett. Kortet har en riss (>1 cm) i vänsterkanten.
Källa: Försäljning på Tradera 2015.
Falun 10/9 1919
Kortet är adresserat till Livsmedelsnämnden i Djura om ombeds att redovisa sockerkort omgående.
Postförskott
Tjänstebrevkort med postförskott är ovanliga, med undantag för kort skickade av Röda korset som ett sätt att betala medlemsavgiften. Det är vanligt att adressaten har vägrat att ta emot sådana kort, vilket är bra att tänka på vid värdering av sådana kort. Det är trevligt att kunna presentera ett exempel på tjänstebrevkort med begärt postförskott där avsändaren inte är Röda korset.
Svenska kyrkans missionsstyrelse
Till Norge
Tjänstebrevkort fick skickas till Norge. Portot var samma som inrikes. Reglerna förändrades inte i samband med unionsupplösningen 1905. Totalt sett har sju tjänstebrevkort skickade till Norge registrerats, vid sidan av två tjänstebrevkort eftersända till Norge.
Tjänstebrevkort skickade till Norge
OSKARSHAMN 17/8 1887
TRÅNGSVIKEN 13/11 1895
STOCKHOLM 20/2 1896
STOCKHOLM 11/6 1902
Kortet är skickat till Norges meteorologiska institut i Kristiania och ankomststämplat KRISTIANIA 12/6 1902 på framsidan.
STOCKHOLM 4/5 1903
Kortet är skickat till Norges meteorologiska institut i Kristiania och ankomststämplat KRISTIANIA 5/5 1903.
PKXP 89 28/8 1909
KARLSTAD 16/12 1911
Tjänstebrevkort eftersända till Norge
STOCKHOLM 17/8 1886
Kortet är skickat till Göteborg och stämplat GÖTEBORG-FILIAL 18/8 1886 i samband med eftersändning till Norge. Det finns inte någon norsk ankomststämpel.
PLK 253 C (Uppsala-Stockholm) 1901
Kortet är skickat inrikes till Uppsala, eftersänt till Norge och därefter eftersänt tillbaka till Uppsala. PLK-stämpeln har inte läsbar datering. I övrigt finns följande stämplar:
- UPSALA TUR 11/5 1901
- UPSALA Lbr 11/5 1901, vid eftersändning
- KRISTIANIA 13/5 1901, troligen ankomststämpel
- KRISTIANIA 15/5 1901
- PKXP No. 67 (Ed-Mellerud-Göteborg) 16/ 5 1901
- UPSALA 2. TUR 17/5 1901
Källor:
NETEX
Ferdén, S., ”Ferdén – Registration of Swedish Mail until 1940”, Planerad utgivning i samband med STOCKHOLMIA 2019.
Till övriga länder
Fram till 24 mars 1879 var det tillåtet att använda tjänstefrimärken inom UPU. Staffan Ferdén har dokumenterat detta i utställningskatalogen för MonacoPhil 2013. Därefter var tjänstefrimärken och valörstämpeln på tjänstebrevkort var inte tillåtna som frankering till andra länder än Norge. Om tjäntebrevkort ändå skickades utrikes, så skulle dessa frankeras med vanliga frimärken.
Det här kortet är skickat till Danmark, vilket inte var tillåtet. Det har ändå gått igenom den postala hanteringen utan åtgärd.
Vid eftersändning utrikes fick tjänstefrimärken och valörstämpeln på tjänstebrevkort tillgodoräknas som porto.
Svarskort
För att få använda tjänstebrevkort krävdes att avsändaren hade tjänstebrevsrätt. Det var inte möjligt att använda tjänstebrevkort för meddelanden adresserade till statsförvaltningen. (Undantaget är epidemirapporter.)
Det finns några kända fall där tjänstebrevkort har försetts med tryck på ett sådant sätt att det är troligt att endast mottagaren hade tjänstebrevsrätt.
Stockholmsutställningen: Utställningens byrå
Från Stockholmsutställningen finns ett tjänstebrevkort som är adresserat till Utställningens Byrå. Meddelandet är ett förtryck formulär för att beställa litteratur i anslutning till utställningen. Användningen är utom gällande regler.
Kalmar läns skytteförbunds verkställande utskott
Detta kort har förtryckt adress och gäller tecknande av bidrag till en insamling. Kortet är skickat av en lokal skytteförening, den i Öfverum, och beloppet är tecknat till 000 kr. Det är i skrivande stund inte undersökt om lokalföreningarna hade tjänstebrevsrätt.
Stämplat ÖFVERUM 5/2 1906.
Statens järnvägar
Det här kortet har texten ”svar” på adressidan, men det finns ingen rivkant som antyder att det rör sig om ett egentligt dubbelt brevkort. Däremot är det ett svar – på en fråga om ett par förlorade galoscher.
Stämplat STOCKHOLM TJ. BR. 11/10 1911.