Det finns planer på att skriva en längre artikel om bakpost. Tillsvidare hänvisar vi till tillgänglig information på NETEX.

I Kongl. Generalpoststyrelsens cirkulär nr. IV daterat den 27 januari 1891 meddelades att läkare fick använda en speciell typ av tjänstebrevkort för att skicka in epidemirapporter, trots att läkare normalt inte hade tjänstebrevsrätt. Läkare var enligt lag skyldiga att skicka in sådana rapporter två gånger i månaden. Detta är en av få postala regler som endast berör tjänstebrevkort.

Den första höjningen av portot för tjänstebrevkort kom 1 juni 1918 då portot höjdes från 5 öre till 7 öre. Det är alltså först mot slutet av tjänstebrevkortens användning som det kan förekomma tilläggsfrankeringar.

Tilläggsfrankering under juni 1918

Brevkortsportot höjdes den 1 juni 1917 från 5 öre till 7 öre. Portohöjningen måste ha beslutats snabbt, för 7 öres tjänstebrevkortet kom inte ut förrän 1 juli samma år. Det finns alltså anledning att hålla utkik efter 5 öres tjänstebrevkort med 2 öres tillägg stämplade i juni 1918.

Blandfrankeringen med 5 öre plus 2 öre är också intressant eftersom tjänstefrimärket med valören 7 öre inte kom ut förrän 23 oktober 1918.

Tilläggsfrankeringar från 1 juli 1918

Från 1 juli 1918 fanns tjänstebrevkort med aktuellt porto tillgängligare, men för att inte behöva slänga gamla kort så förekommer en mängd tilläggsfrankering. Nedan visas ett urval. Intressanta är 5 öres kort som först tilläggsfrankerats med 2 öre litet tjänstefrimärke till 7 öre och därefter till 10 öre med ett 3 öres litet tjänstefrimärke. Förfarandet visar att tilläggsfrankeringen gjordes ”i bulk” och inte vid användning.

Mot slutet av perioden förekommer även överfrankerade tjänstebrevkort. Anledningen är förmodligen att avsändaren ville göra slut på befintliga lager av tjänstefrimärken innan dessa blev värdelösa.

Tjänstebrevkort (och självklart även tjänstefrimärken) slutade att gälla som frankering den 30 juni 1920. Därefter skulle tjänsteförsändelser skickas ofrankerade och betalas på annat sätt. De skulle märkas som tjänsteförsändelse och förses med en avsändare för att undvika fusk. Postkontoren skulle leverera in överblivna tjänstebrevkort under juli 1920. Dessa kom senare att förses med ett övertryck och användas som postkort.

Innehavare av tjänstebrevsrätt kunde inte lämna tillbaka överblivna tjänstebrevkort och få tillbaka pengar. Därför förekommer det att tjänstbrevkort användes efter den 1 juli 1920, även om frankeringen inte var giltig. Avsändaren ville nog helt enkelt inte slänga korten trots att frankeringen inte var giltig.

Tjänstebrevkort övertryckta till postkort

De tjänstebrevkort som övertrycktes till postkort måste komma från de kort som postkontoren återsände. Eftersom det finns tilläggsfrankerade tjänstebrevkort som övertryckts till postkort så måste tilläggsfrankeringen har gjorts på postkontoren innan korten lämnades ut till användarna.

Tjänstebrevkort använda efter 30 juni 1920

Exempel på en epidemirapport skickad när tjänstebrevkort inte längre var giltiga för frankering. Anledningen är att avsändaren ville använda kortet och eftersom tjänstebrevkort nu skulle skickas ofrankerade så spelade inte valörstämpeln någon roll.

Exempel på tilläggsfrankerat tjänstebrevkort som är skickat efter att såväl valörstämpeln som tjänstefrimärket inte längre var giltiga som frankering. (Även detta kort visar att tilläggsfrankering hade gjorts ”i bulk” och inte vid användningen.) Här har avsändaren dessutom följt de nya reglerna ordentligt och stämplat avsändaren på adressidan.

Ofrankerade tjänstebrevkort från 30 juni 1920

Från den 1 juli 1920 skulle tjänstebrevkort skickas ofrankerade och med angiven avsändare. Exemplet nedan är ett kort som är korrekt använt.