Författararkiv: tk

0 i 10 öppen nedtill

 

Maskinstämplar

Det första maskinstämplarna för makulering av frimärken togs i bruk i Stockholm 1905.

 

Porto

Tjänstebrevkort fick användas inrikes samt till Norge. Portot var samma som för vanliga brevkort. Före 1877 fanns ett speciellt lokalt porto för brevkort. Därefter var det ingen skillnad på lokalt och inrikes porto. Portot till Norge var samma som inrikes porto med undantag fram till 1875-07-01 (UPU-porton började gälla) då portot till Norge var 12 öre. Något 12 öres tjänstebrevkort gavs dock aldrig ut.

Tjänsteförsändelser (inklusive tjänstebrevkort) skickade till andra länder än Norge skulle frankeras med vanliga frimärken och ska – postalt – inte betraktas som tjänsteförsändelser.

FrånTillLokaltInrikesTill Norge
1874-01-011875-06-306 öre10 öre12 öre
1875-07-011876-12-316 öre10 öre10 öre
1877-01-011884-12-316 öre6 öre
1885-01-011918-05-315 öre5 öre
1918-06-011919-06-307 öre7 öre
1919-07-011920-06-3010 öre10 öre

Rekommendation

Det var möjligt att begära rekommendation på tjänstebrevkort. Avgiften för rekommendation tillkom utöver portot för brevkort.

FrånTillLokalt, inrikes och till Norge
1874-01-011884-12-3118 öre
1885-01-011905-06-3020 öre
1905-07-011920-06-3015 öre

Rekommendation med mottagningsbevis

Det var möjligt att begära mottagningsbevis på rekommenderade försändelser. Avgiften för mottagningsbevis tillkom utöver avgiften för rekommendation.

FrånTillLokalt, inrikes och till Norge
1874-01-011885-12-3112 öre
1886-01-011918-12-3110 öre
1919-01-011920-06-3015 öre

Expressutdelning

Det var möjligt att begära expressutdelning av tjänstebrevkort. Avgiften för exporessutdelning tillkom utöver portot för brevkort.

FrånTillLokalt och inrikesTill Norge
1874-01-011887-06-3018 öre25 öre
1887-07-011920-06-3020 öre20 öre

Postförskott

Avgiften för postförskott var samma som avgiften för postanvisning. Inrikes betalades avgiften för postförskott med frimärken på försändelsen.  Före 1892-08-01 var det inte möjligt att begära postförskott på brevkort, så brevkort begärt postförskott skickade före detta datum är taxerade som brev. (Ett mindre antal vanliga brevkort med begärt postförskott före 1 augusti 1892 är kända, varav ett finns avbildat i Svenska posthistoria 1855-1925.)

Avgiften för postförskott angavs i fasta intervall. Före 1877 angavs beloppet i riksdaler och därefter i kronor.

FrånTill50 rdr100 rdr
1874-01-011876-12-3125 öre33 öre
FrånTill5 kr25 kr50 kr100 kr250 kr500 kr750 kr1000 kr
1877-01-011987-07-3125 öre50 öre
1892-08-011988-10-3115 öre25 öre30 öre
1899-11-011904-07-3115 öre25 öre30 öre35 öre40 öre
1904-08-011909-10-3110 öre15 öre25 öre30 öre35 öre40 öre
1909-11-011918-05-3110 öre15 öre25 öre30 öre35 öre40 öre50 öre60 öre
1918-06-011919-06-3015 öre20 öre30 öre35 öre40 öre45 öre55 öre65 öre
1919-07-011920-06-3015 öre25 öre35 öre45 öre55 öre65 öre75 öre

Till Norge gällde utrikes regler för postförskott. Avgiften betalades inte som porto på försändelsen utan drogs av från den postanvisning som skickades tillbaka till avsändaren som betalning. Förutom avgiften för postförskott drogs även en särskild avgift på 10 öre av. Utrikes var det möjligt att begära postförskott på brevkort från 1 juli 1892, vilket reglerades av UPU.

Källa: Svensk Posthistoria 1855-1925.

Tryckplåtar

Tryckplåtarna är väl dokumenterade (se referenser). Det finns en långsiktig ambition att presentera den informationen tillsammans med bilder, men det är ett arbete som just nu har låt prioritet i projektet.

Varianter

Facit Special 2008 tar upp tryckvarianter på tjänstebrevkorten. Nedan listas alla varianter. Ambitionen är att projektet ska presentera bilder på katalogiserade varianter, men det arbetet har för närvarande låg prioritet.

Tjbk 1

I. Bokstaven Ö i ÖRE lägre placerad än övriga bokstäver.
II Prickarna över Ö i ÖRE saknas.

Tjbk 2

I. Prickarna över Ö i ÖRE saknas.
II. Fanan på 1:an i värdesiffran felas
III. Färgfläck samt brott mitt på posthornet
IV. 0 i 10 öppen nedtill

Tjbk  3

Eftersom kortet är påtryck på Tjbk 1, så är förväntade varianter samma. Det är oklart om tryckningen höll så hög kvalitet att varianter saknas eller om det helt enkelt inte är någon samlare som har arbetat med att hitta varianter.

Tjbk 4

I. Undre punkt i kolon efter ADRESSORT saknas eller är mycket svag
II. Punkt istället för kolon
III. Delvis utan tryck

Tjbk 5

I. Undre punkt i kolon efter ADRESSORT saknas
II. Punkt istället för kolon (1104)

Tjbk 6 till Tjbk 9

Facit Special 2008 tar inte upp några kända varianter för tjänstebrevkorten av vapentyp.

Datumsiffror

Från november 1904 tycktes datumsiffror på tjänstebrevkort. I nedre högra hörnet återfinns tre eller fyra siffror. De två sista siffrorna är de två sista siffrorna i tryckåret. (De två första siffrorna i året är underförstått ”19”.) Den första eller de två första siffrorna på kortet är tryckmånaden. Exempel: 1104 ska utläsas som november 1904. Siffrorna 817 på det avbildade kortet nedan ska utläsas som augusti 1917.

Datumsiffrorna finns väl dokumenterade i Facit Special från 2008 och i Jan Billgrens artikel om tjänstebrevkort. (Varför siffrorna kallas för datumsiffror när de egentligen avser tryckmånaden är oklart.) Den enda datumsiffra som är så ovanlig att den har fått en kommentar och egen prissättning i Facit Special 2008 är siffran 319 för 7-öreskortet. Datumsiffror användes även för vanliga brevkort.

Fotnot: Datumsiffrorna finns listade för respektive kort i katalogiseringen. Understrykning i listorna betyder att kortet finns representerat i författarens egen samling.

Innehåll

Att läsa meddelanden på tjänstebrevkort ger en intressant inblick i dåtidens statsförvaltning. Vanligast bland bevarade kort förefaller meddelanden om folkbokföring vara. Mest historiskt intressant är kanske kort från tiden för första världskriget. Även om Sverige lyckades hålla sig utanför kriget så påverkades landet, inte minst statsförvaltningen, av kriget på ett mycket påtagligt sätt.

Folkbokföring

Kort som rör människor som flyttar är vanliga. Exemplet här är ovanligare då det rör ett dödsfall. Den sorgliga texten ger lätt upphov till en mängd frågor. Vad hände egentligen det lilla gossebarnet? Varför befann han sig där han var? Och under vilka omständigheter avled han?

Första världskriget

Tjänstebrevkort med anknytning till första världskriget är ofta fascinerande läsning. Under tilläggstjänster finns några exempel. Kortet nedan är skickat från Karlstads tullkammare till gränsstationen i Dals-Högen i Dalsland. Gränsstationen informeras om att det är förbjudet att föra ut ägg intill den 17 augusti 1915. Stämplar: KARLSTAD 15/6 1915. DALS-HÖGEN 16/6 1915.

Förbud mot utförsel av vissa varor kungjordes i postens cirkulär under första världskriget. I cirkulär nr. 21 daterat den 28 juni 1915 meddelades utförselförbud av ägg, vilket skulle gälla till och med den 16 augusti. Cirkulär nr. 21 refererar i sin tur till ”nådiga kungörelser” daterade den 11 respektive 14 juni, vilket stämmer bra med kortets dataringar. (Exakt vilka kungörelser som avses är i skrivande stund oklart, men arbetet med att finna dem pågår.)

I cirkulär nr. 31 daterat den 6 september 1915 meddelades för övrigt att förbudet mot utförsel av ägg förlängdes tillsvidare. Cirkuläret hänvisar till en nådig kungörelse daterad den 12 augusti.

Järnvägsstämplar

Det är oklart hur vanligt eller ovanligt det är med järnvägsstämplar på tjänstebrevkort. I väntan på mer information så presenterar vi ett exempel.

UDDEV H.LJUNGA (Uddevalla-Herrljunga) 13/6 1897

Lantbrevbärarstämplar

Det är oklart hur vanliga eller ovanliga lantbrevbärarstämplar är på tjänstebrevkort. I väntan på mer information så presenterar vi ett exempel.

LANTBREVBÄRARE 70 (Degerberga-Hörröd), 7/12 1889

Ångbåtsstämplar

Det är oklart hur vanliga eller ovanliga ångbåtsstämplar på tjänstebrevkort är. Tack vare bilder från en samlare av svenska ångbåtsstämplar har vi möjlighet att publicera sex exempel.

Åbxp 43, 18/6 1882

Åbxp 63, 15/12 1897

ÅBXP 63, 22/11 1903

Åbxp 101, 25/8 1882

Åbxp 106, 7/10 1900

Åbxp 143, 25/6 1891